onsdag 19 oktober 2011

Nora 7 månader!


Vansinne så snabbt tiden går med denna lilla unge! :-o Redan 7 månader sen den efterlängtade dagen då Nora kom. Jag hänger inte alls med!!

Den senaste månaden har det hänt otroligt mycket med Nora. Hon fick till slut flytta till sitt egna rum, vilket gick riktigt bra! Första veckan fick vi sitta med henne när hon skulle somna, men nu kan vi gå iväg trots att hon är vaken på kvällen. Jag sover betydligt bättre! Hon också, när vi inte stör henne. :-) Skönt!

Nora har fått rätt bra rutiner på mat och sömn. Till mammans stora förtret är hon omöjligt morgonpigg och gör morgon redan 5:30 *gäsp* nästan jämt. Då ammar hon i sängen, leker på sin lekmatta (hon är ganska otrolig och kan sitta där och leka nöjd med sina saker nästan en timme, bara man befinner sig i närheten) och pysslar på med vanliga morgonbestyr, leker med syrran osv. Klockan 9 är det mellisamning, leka en stund till och sen förmiddagslur i vagnen kl. 10. Så sover hon till 11:30 ca, äter lunch (vanlig mat/barnmat), leker, mellisammar vid 13:30, leker lite till och sover eftermiddagslur i vagnen ca 14:30-16:00. Middagsdax vid 16:30, lektid och hålla oss sällskap till middagen, roa syrran ;-) och sen kvällsgröt/välling (vi övar) kl. 19. På med pilli åsså lite amning i vår säng sen bär jag över henne till sin egen säng i egna rummet, och så somnar hon 9 ggr av 10 själv, ca 20:00 och sover i stort sett hela natten. Ibland vaknar hon till nån gång på sena kvällen och ibland kring 4-5 men morgon gör vi inte före 5 har jag bestämt. ;-)

Dagssovandet har blivit betydligt bättre sedan jag följde ett tips att försöka ordentligt att natta om Nora om hon vaknar efter 30-45 minuter, då det tydligen är så att de små har "skarvar" i sömnen vid de intervallen och ibland inte lärt sig att somna om själva när de vaknar till efter den tiden. Vi kör med sovning ute i vagn och då går det lätt (oftast) att söva henne igen om hon vaknar till. Nån gång har hon sovit inne på dagen och då är det tvärkört att få henne att somna om.

Första lilla tanden sprack upp förra veckan (kring 12/10) och det var lite besvärligt, men inte så farligt. Ingen feber men snorig är hon, men jag tror det är en förkylning som även syrran har just nu.

Häromdagen kom Nora på hur man gör när man ålar/drar sig framåt på mage. Det går inte så fort, men det går - när hon kommer på att hon kan. Ibland glömmer hon av sig och börjar sprattla med armar och ben i luften, som hon brukar, lilla sälen. :-) Stark i ryggen blir hon i alla fall. ;-)

Första riktiga ordet  sades även denna månad - PAPPA! (Rackarunge. ;-)) Nu är det som ett mantra flera gånger varje dag. ;-) Pappa pappa pappa, bababababa, DÄ!, dadadadada, blampa är det man kan urskilja. :-) MYS! Nu väntar jag bara på MAMMA! ;-)

Lite tecken på separationsångest har även visat sig den senaste veckan. Om ingen annan finns i närheten (pappa och syrran allra helst) blir Nora ofta ledsen om jag försvinner utom synhåll, så nu är det bara att hålla sig nära. :-)

Nöjd, glad, charmig, snäll, nyfiken, lite blyg och klåfingrig, det är vår Noris det. :-)

Inga kommentarer: