Farväl den bästa av alla mormödrar!

Vinga kom på minnesstund och förgyllde vår tillvaro, iklädd klänningen jag virkat. :-)

Igår var dagen för begravning av min älskade mormor. Det var otroligt tungt - jag har så himla svårt att acceptera att hon är borta! Denna förlust är det absolut värsta jag varit med om i mitt 31-åriga liv!





Jag klarade inte av att ta farväl ordentligt igår heller. Som N sa - jag VILL ju inte...





Minnesstunden på Ön efteråt var däremot himla mysig. Det kändes varmt och ganska glatt. Jätteskönt!





Mormors syster från Hofors var här, med tre av sina barn, och det var verkligen lyckat! Solveig (mormors syster) är så lik mormor att både N och Vinga hajjade till. Jag kunde inte sluta titta på henne - det kändes som om momo var med, både genom henne och liksom i känslan runtomkring där på Ön.





På måndag ska jag hjälpa mamma och Ronny att rensa och sortera hemma hos momo. Jag vill verkligen dra ut på det här - vill vara på Ön mycket och sörja i min takt. Kanske kan jag till slut acceptera att min mormor inte finns här hos oss längre, men jag verkar behöva tid, mycket tid...





Mormor - jag SAKNAR dig!