Eller snarare, mot magen.
Det är tungt just nu. Sorgen efter morfar - OCH mormor - har blossat upp ordentligt de senaste dagarna. Att ALDRIG mer få träffa dem, ALDRIG skratta med dem, krama om dem, umgås... det gör helt sjukt ont! Mina extraföräldrar, min trygghet och klippa i livet... borta...
Var även hos bm igår och min busunge i magen ligger i säte. Det blir koll på måndag igen, vid osäkerhet ultraljud och eventuellt vändningsförsök. Funkar inte detta blir det snitt. Snitt... herregud! Jag är skräckslagen för snitt, kirurgiska ingrepp, operationer - att nån ska skära i mig! :-o Har inte kunnat sova inatt. När jag slumrat har jag drömt om blod, smärta, sår... Fan!
Jag vet att det är ett litet ingrepp, att det kan hända mycket de veckor som är kvar och att rädslan är helt irrationell egentligen. Men vad tusan hjälper det när hjärnan spökar som den gör ändå??
Nä, det är tungt nu, helt enkelt. Tungt.
10 kommentarer:
Tusen och åter tusen kramar till dig finaste du. <3
Tack Sussie! <3
Men så mycket elände på en gång! Vi får hoppas att det är som man säger att tiden läker alla sår, och angående snittet så finns det ju som sagt tid kvar och blir det snitt så är det ju för det bästa, hellre snitt än föda i säte antar jag.
Kram!
Annika - ja, det är mycket nu... Vi har förlorat 4 gamla på 1,5 år, varav mormor i somras och morfar nu, och de har stått mig otroligt nära. :-(
Snittet är ju inget att göra nåt åt, och det är ju för det bästa som du säger, men rädsla är rädsla dessvärre.
Kram
Känner verkligen med dig. Din fina morfar och mormor...Finns inga ord.
Kram på du <3
Tack Mia.
Kramar i mängder till dig! Och blir det snitt, och du har några funderingar, så är det bara att fråga på. Jag blev ju snittad och det blev en fin upplevelse. Kram!
Tack Sara!
Lilly låg inte heller med huvudet neråt som dom ska. Jag gjorde ett vändningsförsök i v36 och det gick jättebra! HOn vände sig och låg kvar. Själva försöket kändes (för mig)lite obehagligt och man får hjärtklappning av medicinen som får livmodern att slappna av. Men i övrigt kände jag inte så mkt...de är väldigt duktiga! Lycka till!
Tack Pernilla!
Nu hade busungen vänt sig rätt till idag, så vi får se om h*n ligger kvar i läge eller ej. :-)
Skicka en kommentar